Ett fantastiskt mirakel!

 i behandling

Tacksam att jag fick äran att gå vid er sida underbara familjen Anderl, vill också sända de varmaste av hälsningar till den hjärtläkare som för 18 år sedan när vårt lilla spädbarn såg ut att gå ifrån oss tog oss i handen när vi behövde det. Daniel Wallmyr, tack för ditt hjärta och ditt stöd. Betydde allt!

Tidig höst när det fortfarande var varma dagar får jag ett samtal av en mamma som alldeles strax skall bli utskriven från sjukhuset med sitt barn. Hela sommaren har hon tillbringat veckor på barnavdelningen, kastats mellan hopp och förtvivlan, kommer mitt barn att få leva och hur kommer det livet se ut?  Drömmen om familjelivet blev något totalt annat än någon av oss kan föreställa oss.

När hon berättar sin historia kommer den riktigt nära min egen historia, upprinnelsen till varför Kolikhjälpen över huvud taget existerar. Att det behöver finnas någon att hålla fast vid när livet stannar och ställs på sin spets, någon som kan vara en sammanhållande länk och se hela familjen, när en lider drabbas allt och alla.

Barnet har en ovanlig diagnos och vårdpersonalen har förberett familjen på en mycket arbetsam tid framför. Två år av massiv kolik, vaknätter, matningsproblem, sondmatning, stora svårigheter för tarmen att anpassa sig till mat osv. osv. Mamman har googlat kolik, hon hittar kolikhjälpen. Hon tar reda på så mycket fakta som möjligt innan hon ringer, samtalet avslutas med att självklart vill jag hjälpa er igenom detta med allt jag kan och förmår.

Behandlingen påbörjas försiktigare än hos friska barn som har kolik för här har vi ett barn som har ett mycket skört nervsystem där alla stressorer är fullt påslagna.

I samarbete med Jonas på Kiropraktorcenter och föräldrarna ser vi en fantastisk utveckling och för några veckor sedan besökte jag en otroligt tacksam, glad och stark familj som tagit sig igenom. Deras kärlek, kämparglöd, tro och hopp har tagit dem dit de är idag. De har ett helt nytt perspektiv på hur livet kan ta vändningar man aldrig kunnat förutse. Jag ber om all välsignelse till denna fantastiska familj som är en sann inspiration och ett stort mirakel!

Här är deras story.

Vår resa har varit lång och komplicerad. När vi väntade vårt första barn fick vi vid rutinultraljudet reda på att vår dotter Novalie skulle födas med en missbildning vid namn gastroschisis.

Gastroschisis är en så kallad bukväggsdefekt som innebär att barnets bukvägg aldrig sluts och att det lämnas ett hål i buken vid navel så att tarmpaketet hamnar utanför barnets mage i fostervattnet. Vid själva förlossningen som ägde rum tidigare än beräknat förlossningsdatum för att säkerställa vår dotters hälsa, fick vi en mycket dyster prognos. Hennes liv stod på spel och tarmarna var svårt påverkade (något de blir av att ligga i fostervatten) i kombination med att de var väldigt svullna. Novalie kom att vårdas på intensivvårdavdelning för en svår gastroschisis, blodförgiftning och organsvikt. Hon fick operera bort en bit av sin tunntarm, erhöll tunntarmsstomi och fick sammanlagt genomgå sex operationer med en vårdvistelse på totalt fyra månader.

Bildresultat för gastroschisis

Det var givet att hon skulle bli ett ”magbarn” och att hennes outvecklade tarmar skulle skilja sig från andra barns magar. Vår dotter löpte stor risk för magont, ihållande kolik, svårigheter med att äta och bajsa, risk för kramper och tarmvred. Efter sjukhustiden kom vi hem med en dotter med mycket svår kolik, mycket kramper och hög grundspänning. Vi kämpade med hennes viktuppgång, att hon skulle äta och få magen att fungera i sin helhet så som att trösta henne när hon skrek av smärta. Som föräldrar kände vi oss maktlösa när vi inte kunde trösta henne. Novalie ville alltid bli buren och gallskrek så fort vi lade ner henne.

På Östra sjukhuset fick vi veta att vi kunde vänta oss magproblem och kolik i ca två år framöver. Vi fick total panik och började undersöka möjligheterna för alternativ behandling. Genom eget sökande på Internet kom vi i kontakt med Johanna på Kolikhjälpen som erbjöd sig att hjälpa Novalie trots att hon var en patient med annorlunda och svår bakgrund. Johanna tvekade aldrig med att hjälpa henne och vi kände genast att vi fick hopp för hennes framtid och vår situation. Johanna såg oss som familj och gav oss de pusselbitar vi saknade för att vi också skulle förstå hur vi påverkats av vår dotters sjukdomsbild och vad vi kunde göra för att underlätta för henne. Vi fick nödvändig kunskap om kolik och slutade därmed att skuldbelägga oss själva. Våra känslor validerades som adekvata och genom vårt möte med Johanna kom vi att bli mer ödmjuka gentemot oss själv vilket släppte på mycket stress. Novalie svarade genast på behandlingen och kunde efter första besöket sova helt själv i sin säng utan att vi var tvungna att hålla henne nära intill oss. Koliken och kramperna avtog alltmer. Även om det fortfarande uppstod ”kolikdagar”, kom de alltmer sällan. Hennes smärta blev mildare och lättare för oss att tackla. Med hjälp av akupunkturen började Novalie bajsa själv vilket vi tidigare hjälpt henne med genom tarmsond och lavemang. Efter 13 tillfällen hos Johanna var Novalie som en ny bebis och koliken var borta. Hon var nöjd och kunde ha dagar utan gnäll och kramper. Vi kunde börja bjuda hem vänner och familj utan att känna en oro och stress för att hon skulle få en dålig dag. Möjligheterna för att ta oss utanför bostan fanns nu tillgängliga. Allt sammantaget kom vi alltmer i balans och kände oss mer och mer som en harmonisk familj.

Vi rekommenderar starkt akupunktur för andra gastroschisis-familjer som kämpar med de motgångar vi mött under vår resa. Vi är övertygade om att behandlingen hjälpt Novalie med tarmens mognad så som med att sänka hennes höga stressnivå vilket gynnade hela hennes återhämtning i sin helhet. Tack vare Johannas ödmjukhet och empati, hennes kunskap och vilja till att hjälpa och att bemöta en familj i kris, mår vi alla idag mycket bättre.

 

Recommended Posts

Lämna en kommentar